Kongo, kobolt och Tesla

Bakgrund

Folkmordet i Rwanda under nittiotalet orsakade stora flyktingströmmar in i grannlandet Kongo vilket ledde till flera inbördeskrig. Krigen tog officiellt slut 2003 men konflikten lever vidare i östra delen av Kongo med konstanta övergrepp mot befolkningen. Miliserna som gör övergreppen har gruvdrift som sin inkomstkälla och mineralerna de bryter är kassiterit, volframit, coltan och guld. Tillsammans brukar man därför kalla de mineralerna för konfliktmineraler.

Kobolt

Kobolt är inte en konfliktmineral och i Kongo bryts den i Katangaprovinsen i söder där miliserna inte är ett problem. Många blandar ihop kobolt med konfliktmineralen coltan eftersom orden låter lika särskilt på engelska. Coltan används i kondensatorer som återfinns i nästan alla elektriska apparater och därmed i alla former av bilar även de med förbränningsmotor.

Kobolt används i litiumbatterier och i en mängd andra industrier som tex vid färgtillverkning och framställning av olika legeringar till motorer. Kobolt används även i oljeindustrin för rening av bensin och diesel. En av anledningarna till att miljön inte längre är lika försurad till följd av utsläpp är att man numera renar bensin och diesel med kobolt.

Även om kobolt inte är en konfliktmineral så förekommer det ändå stora problem kring hur den bryts i Kongo. Amnesty har tagit fram två rapporter under 2016 och 2017 som beskriver situationen och gör uppföljning. Upprinnelsen till hur det ser ut idag är att ett statligt gruvföretag kollapsade under nittiotalet och under en period efter det uppmuntrade kongolesiska staten illegala gruvor som skulle ge extra inkomst till inbördeskrigen. I de illegala gruvorna som nu utgör 10-20 procent av brytningen av kobolt i Kongo är barnarbete utbrett och att det saknas nödvändig skyddsutrustning vilket orsakar svåra hälsoproblem för arbetarna. I Amnestys första rapport nämns att elektronikjättar som Apple, LG, Samsung och biltillverkare som BYD, Mercedes och Volkswagen köper kobolt från illegala gruvor. Ett företag som inte nämns i Amnestys första rapport är Tesla som fram till 2016 köpte all sin kobolt från Filippinerna. I den senare rapporten från 2017 är Tesla med och enligt den rapporten så gjorde Tesla tillräckligt för att förhindra användning av kobolt från illegala gruvor men Tesla kritiserades för att man inte behandlade kobolt med samma strikta regelverk som man använde för att förhindra konflikmineraler.

Situationen för Tesla har förändrats sedan 2017 i takt med att tillverkningen har expanderat. Numera använder företaget en mängd olika källor för kobolt däribland Kongo. Tesla är medlem i organisationen Responsible Minerals Initiative som gör det lättare för företag att säkra ursprunget för konfliktmineraler och kobolt. Tesla hävdar även att man gör konstant egna besök i gruvor och smältverk för att försäkra att kraven efterlevs. Eftersom Tesla producerar majoriteten av sina bilar och batterier i USA är man sedan 2010 tvungna att följa ”Section 1502 of the Dodd Frank Act” vilket är en lag som innebär att amerikanska företag måste försäkra att inga konflikmineraler används vid tillverkning i USA. En liknande lag kommer införas i EU under 2021. I Kina där de flesta stora internationella företag har sin tillverkning finns ingen lag som förbjuder användandet av konfliktmineraler. Kinesiska staten har tagit fram riktlinjer som ska motverka användandet av konfliktmineraler men det är tyvärr valfritt för företagen om de vill följa riktlinjerna eller inte.

Batterikemi

Det finns en stor anledning till varför Tesla gör mer än andra företag när det gäller kobolt och det är skillnaden i hur mycket kobolt Teslas batterier består av jämfört med andra tillverkare. Tesla har i samarbete med Panasonic försökt minimera andelen kobolt och är nu nere under 3% i sina senaste celler med NCA-kemi.

Alla andra el och hybridbilstillverkare som Nissan, Renault, Volvo och VW använder NMC-kemi med 15-20% kobolt och det finns inga planer från någon annan tillverkare än Tesla att sluta använda kobolt. Den enda förändring andra företag i bilbranschen talar om är att kanske kunna nå ner till 10% kobolt i framtiden. En laddhybrid från Volvo som har ett litet batteri med en räckvidd på endast 5 mil innehåller lika mycket kobolt som batteriet i en Tesla Model S som har en räckvidd på 50 mil.

De företag som förbrukar allra mest kobolt är elektronikjättar som Apple, LG och Samsung. Apple använder LCO-kemi med 60% kobolt i sina batterier. De senaste tio åren har Apple sålt 1,7 miljarder iPhones, 350 miljoner iPads och över 250 miljoner Macbooks vilka sammanlagt har innehållit ca 50-60 miljoner ton kobolt. Som jämförelse har Tesla under samma tidsperiod sålt 1 miljon bilar som har innehållit 12-15 miljoner ton kobolt. Det bör nämnas att Tesla även använder batterier med NMC-kemi i produkter för energilagring och där är andelen kobolt högre.

Dagens situation

Priset på kobolt har sjunkit senaste åren och att betala den procent extra som krävs för att säkra ursprung är inget problem varken för Tesla eller något annat större företag. Ändå finns det företag i framförallt Kina där man inte tar någon hänsyn till mineralers ursprung och köper både konflikmineraler och kobolt från illegala gruvor. Varken kinesiska BYD eller CATL är medlemmar i Responsible Minerals Initiative. Däremot är Apple, LG och Samsung numera medlemmar tillsammans med mängder av andra stora företag. Apple är det företag av de stora som har gjort mest senaste åren sedan Amnestys första rapport. Mycket beror det på att Apple fick mycket kritik då de först inte slutade använda kobolt från illegala gruvor efter Amnestys första rapport. Efter mycket hård kritik så slutade man ändå till slut med det. Att LG är med sedan ett halvår tillbaka kan mycket väl bero på att Tesla vill köpa celler från LG till biltillverkningen i Kina och Tesla har det som krav. Det bör nämnas att Tesla nyligen har skrivit kontrakt med CATL i Kina men det gäller endast köp av battericeller med LFP-kemi som inte innehåller kobolt.

Slutsats

Tesla har historiskt gjort mer än de flesta andra stora företag för att eliminera konflikmineraler och kobolt från illegala gruvor i sin produktion men det är självklart nästintill omöjligt att garantera att det inte har förekommit ens ett uns av konflikmineraler någonstans i produktionen. Eftersom det slutgiltiga målet med Tesla inte är vinst utan att accelerera människans övergång till hållbar energianvändning så bör Tesla granskas mer ingående än andra företag. Förhoppningsvis avslöjar Tesla under den kommande batteridagen inte bara planer på egen batteritillverkning utan även att man också startar egen gruvverksamhet. Det finns mycket att göra i gruvindustrin både när det gäller mänskliga rättigheter och miljöarbete. Tesla ersätter antagligen kobolt med nickel i framtida batterier och brytningen av nickel kan orsaka stora miljöproblem vilket förhoppningsvis också kommer granskas lika ingående.

Källor:
Amnestys rapporter: https://www.amnesty.org/en/documents/afr62/3183/2016/en/
Reuters om illegala gruvor: https://www.reuters.com/article/us-congo-mining-insight/send-in-the-troops-congo-raises-the-stakes-on-illegal-mining-idUSKCN1UC0BS
Apple slutar först inte köpa kobolt från illegala gruvor: https://www.vox.com/world/2017/3/7/14828272/apple-congo-cobalt
Tesla conlict minerals report: https://ir.tesla.com/node/19951/html
Responsible Minerals Initiative: http://www.responsiblemineralsinitiative.org/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s